Children of Fear

En första titt på Children of Fear till Call of Cthulhu

Massiva, världsomspännande jättekampanjer har ända från start varit synonymt med rollspelet Call of Cthulhu. Redan 1982 kom den första episka långköraren Shadows of Yog-Sothoth följd av Masks of Nyarlathothep från 1984 och Spawn of Azathoth från 1986. Efter dessa tre kan listan med CoC-kampanjer göras lång. Utöver att CoC-kampanjer ska vara långa och välskrivna så förväntas de också vara sprängfyllda av intrikata handouts. Denna standard hos CoC-kampanjer är så inpräntad att den blivit hyfsat förutsägbar. Så är hela det här konceptet med globetrottande superkampanjer till Call of Cthulhu uttjatat och trist? Nej, inte om du frågar mig. Förutsägbart kanske, men det är ju nödvändigtvis ingenting negativt.

Den senaste i raden av världsomspännande jättekampanjer till Call of Cthulhu som jag lyckats lägga fingrarna på är Children of Fear av Lynne Hardy. Boken finns just nu endast att få tag i som PDF och pappersversionen ser ut att hamna på butikshyllorna först senare i vår. Hittills har jag bara hunnit snabbläsa de 418 sidorna men ambitionen är att läsa hela verket ordentligt och på sikt kanske till och med spela det.

Utspelas i 1920-talets Kina och Indien

Children of Fear utspelar sig 1923 i Ostasien, närmare bestämt Kina, Indien och Tibet. För att vara en av Call of Cthulhus megakampanjer så är handlingen i Children of Fear jämförelsevis centrerad till en specifik region i världen. Detta blir dock inte till en svaghet. Istället ger detta utrymme för detaljrika beskrivningar av religiösa och kulturella företeelser, samt historisk bakgrund till kampanjens olika skådeplatser. Kampanjens handling är starkt färgad av folklore, österländsk mysticism och tantrisk buddhism, och det är tydligt att Lynne Hardy lagt ner stor tid på research för att ge innehållet en känsla av autenticitet. Det enda jag egentligen saknar i bakgrundsbeskrivningen är en tydligare genomgång av Storbritanniens brutala och blodiga koloniala historia i världsdelen. Att utelämna det i kampanjens bakgrundsdel är en brist och förtar känslan av autenticitet. Men vad vet jag. Jag har ju som sagt inte lusläst boken och kanske ligger mer av bakgrunden undangömt mellan styckena som jag har missat (jag tror inte det).  

Jag tänker inte slänga ur mig några större spoilers i denna korta artikel men jag kan väl ändå säga att den övergripande handlingen i kampanjen rör sig kring de mytiska platserna (eller om de är städer, dimensioner eller entiteter?) Shambhala och Agartha, och deras kosmiska kamp om dominans. Spelarkaraktärerna kastas in i handlingen när de, av en eller annan anledning, befinner sig i Peking och senare dras med i en spektakulär arkeologisk utgrävning i Mogaogrottorna i Dansuprovinsen.

En kampanj som har allt

Children of Fear utmärker sig i att den är helt öppen i sin meta-plot. Det vill säga, det finns en tydligt detaljerad kampanj med innehåll, händelser, NPC:s och så vidare, men det är inte hugget i sten hur handlingen hänger ihop med Cthulhu-myten på ett övergripande plan,  eller om den gör det överhuvudtaget. Det är upp till spelledaren att avgöra. Ett helt avsnitt i boken tar upp just detta och ger gott om tips och uppslag för spelledaren att inspireras av. Förslag på bakomliggande gudar och makter från Cthulhu-myten presenteras men också förslag på hur man kan göra Children of Fear till en ockult kampanj helt frikopplad från Lovecrafts värld.

Mycket information finns också att hämta om hur man engagerar och passar in spelarkaraktärerna i handlingen, oavsett om man använder de färdiga karaktärerna eller om spelarna hellre vill göra egna. Just de avsnitten är väl genomarbetade i boken och lär ge spelledaren en god grund att stå på när hen förbereder sig inför ”session zero”.

Children of Fear är helt klart en massiv kampanj med allt klassiskt innehåll man kan förvänta sig av en CoC-modul. Detta är en bok jag kommer att återkomma till.

Daniel